Vattna människor och prata med blommor
Det är nästan löjligt hur fort tiden går nu, det händer så mycket saker som man inte fattar förrän strax efteråt, och då helt plötsligt är det redan nya saker man inte hinner med att förstå sig på. Den tiden som finns kvar efter att man har sovit, pluggat, fixat ideella uppdrag och ryktat sin mustasch, ja den räcker ungefär till att vattna blommorna. Inte för att jag kommer ihåg att vattna dem, men jag har nog egentligen tid med det. Det sägs att blommor mår bättre om man pratar med dem, men jag köper inte det. Hade de mått bättre av någon hade pratat med dem hade de börjat prata med varandra för länge sedan. Folk å andra sidan, de mår bättre av att bli pratade med, men i allmänhet betackar de sig för att bli vattnade.
Vattna människor är dock något jag har hunnit med sedan senaste inlägget här på bloggen. Jag går just nu en kurs där högskolan samarbetar med Räddningsskolan, och vi kikar på olyckor, riskbedömningar, farligt gods och inte minst bränder och brandförlopp. Idag fick vi sitta i en s.k. förevisningskontainer där man på nära håll fick se hur bränder utvecklas och hur rök och eld sprider sig i rummet. Det vore väl synd att säga att den här kursen är en av de akademiskt tyngre kurserna jag har sprungit på, men kombinerat med energiteknikkursen jag läste i våras trillar det ut mängder ?jaha? och ?jajustja?. Beräkningarna man gjorde på när vatten förångas blir så mycket verkligare när man ser en liten skvätt vatten släcka ett helt rum med brinnande rökgaser. Vet inte om någon mer som gick energiteknikkursen upplever samma sak, men det jag lärde mig då följer med som någon slags behaglig psykisk åkomma.
Jag flaggade i mitt förra inlägg att jag skulle åka till Skara och gå på deras kårhus, och det var minst sagt en upplevelse. En stadig och erfaren delegation från BevIngAD lämnade trygga Skövde och klev in på Smedjan strax efter 21.00. Vi möttes av en öde lokal, med en trevlig entrévärd i ena änden, och en enslig bar i andra. Bakom baren stod det tre bartenders, och med inte mer än fem gäster var det inte så svårt att få service. Den första föraningen om hur kvällen skulle bli fick vi när den ene bartendern ursäktade sig för musiken. Han sa att det kommer bli en hel del Drängarna och RedNex, men det skulle tydligen vara det enda som fick fart på dansgolvet. Jag trodde han skojade, men det visade sig senare han visste vad han snackade om.
Kvällen var fantastiskt kul, och jag träffade en hel hord med sköna människor. Några nissar från Musik- och Ljudproduktionsprogrammet var där och lirade ett tag, och även om jag inte stod i det främre ledet vågar jag nog ändå påstå att de gjorde succé. Skövdedelegationen lyckades inte bara tigga till sig ett par trumpinnar utan även få dem signerade men att han bara skrev en hälsning och varken skrev sitt namn eller nummer på pinnarna tänker vi låtsas inte bli förolämpade av. Vi kan blänga på honom nästa gång vi åker till Skara.
//Valross
PS: Det kommer dyka upp några bilder här, troligen under tisdagen, men servern ville inte låta mig tanka upp bilderna. Får försöka igen.
Vattna människor är dock något jag har hunnit med sedan senaste inlägget här på bloggen. Jag går just nu en kurs där högskolan samarbetar med Räddningsskolan, och vi kikar på olyckor, riskbedömningar, farligt gods och inte minst bränder och brandförlopp. Idag fick vi sitta i en s.k. förevisningskontainer där man på nära håll fick se hur bränder utvecklas och hur rök och eld sprider sig i rummet. Det vore väl synd att säga att den här kursen är en av de akademiskt tyngre kurserna jag har sprungit på, men kombinerat med energiteknikkursen jag läste i våras trillar det ut mängder ?jaha? och ?jajustja?. Beräkningarna man gjorde på när vatten förångas blir så mycket verkligare när man ser en liten skvätt vatten släcka ett helt rum med brinnande rökgaser. Vet inte om någon mer som gick energiteknikkursen upplever samma sak, men det jag lärde mig då följer med som någon slags behaglig psykisk åkomma.
Jag flaggade i mitt förra inlägg att jag skulle åka till Skara och gå på deras kårhus, och det var minst sagt en upplevelse. En stadig och erfaren delegation från BevIngAD lämnade trygga Skövde och klev in på Smedjan strax efter 21.00. Vi möttes av en öde lokal, med en trevlig entrévärd i ena änden, och en enslig bar i andra. Bakom baren stod det tre bartenders, och med inte mer än fem gäster var det inte så svårt att få service. Den första föraningen om hur kvällen skulle bli fick vi när den ene bartendern ursäktade sig för musiken. Han sa att det kommer bli en hel del Drängarna och RedNex, men det skulle tydligen vara det enda som fick fart på dansgolvet. Jag trodde han skojade, men det visade sig senare han visste vad han snackade om.
Kvällen var fantastiskt kul, och jag träffade en hel hord med sköna människor. Några nissar från Musik- och Ljudproduktionsprogrammet var där och lirade ett tag, och även om jag inte stod i det främre ledet vågar jag nog ändå påstå att de gjorde succé. Skövdedelegationen lyckades inte bara tigga till sig ett par trumpinnar utan även få dem signerade men att han bara skrev en hälsning och varken skrev sitt namn eller nummer på pinnarna tänker vi låtsas inte bli förolämpade av. Vi kan blänga på honom nästa gång vi åker till Skara.
//Valross
PS: Det kommer dyka upp några bilder här, troligen under tisdagen, men servern ville inte låta mig tanka upp bilderna. Får försöka igen.
Comments
Trackback
