University of Skövde

Jag var på ett mindre lustigt möte idag, rektorn höll möte med sjuksköterskestudenterna om att högskoleverket har återkallat vår examensrätt till sjuksköterskeexamen. Under mötet blev jag alldeles tagen av att se hur många olika sätt man kan beskriva en och samma situation på. Å ena sidan kan man med ett mörkt synsätt säga att sjuksköterskeutbildningen är så dålig att den inte får kallas sjuksköterskeutbildning, å andra sidan skulle man kunna glatt påstå att utbildningen är så bra att den på snudd på alla punkter klarar kraven som högskoleverket har. Hur man än vänder och vrider på det här så konstaterar jag att högskolan just nu befinner sig någonstans den inte vill vara, en plats som man under min värnplikt ofta kallade Fisens Mosse. En fin liten metafor som beskriver en allmänt ogästvänlig plats som man inte vill komma till, och när man ändå kommit dit är man mer motiverad än någonsin att ta sig därifrån. Vad jag förstått så har HSV gillat riktningen vi rört oss i så vi är förhoppningsvis på fastmark rätt snart igen.

Annat omuntert den här veckan var en retur jag och en labbkompis fick på en rapport. Det omuntra låg inte i att få en retur, det är ofta trevligt att få lite feedback, utan i att den enda digitala kopian vi hade på rapporten hade dött i samband med att ett USB-minne slutade fungera. Det enda vi hade kvar var pappersversionen. I en vacker värld med en bra scanner med OCR-programvara skulle man kunnat plocka ut texten från pappret, men min labbkompis insisterade på att det skulle vara i två kolumner. Sen hade vi inte någon sån scanner i alla fall så det spelade ingen roll, vi fick vackert skriva om rapporten. Vi hittade ett gammal utkast så vi sparade kanske en halvtimme på det, men detta var tillräckligt för att grumla till en i övrigt redan grumlig måndag.

Det är lite svårt att hitta glada saker att skriva om nu, men ska jag komma på något skulle det väl vara att jag har ganska mycket mat både i kyl, frys och skåp. En lyx som inte är alla förunnat och förmodligen inte förunnat mig heller om sisådär en och en halv månad. Grattis alla ni som både har knäck och extraknäck i jul, för mig blir det nog margert i januari.

//Valross - världens ödmjukaste

Jag tänkte avsluta detta inlägg med ett måttligt vetenskapligt experiment som nog egentligen borde varit avslutat i slutet av februari i år. Här ser ni fem glasburkar med andmat i och syftet med experimentet var att testa hur giftiga olika ämnen är. Från vänster är lösningen 100%-ig, 10%-ig, 1%-ig och en promille. Den sista är en kontrollburk (endast vatten). Slutsatsen jag dragit av detta fantastiska experiment är att punsch ökar andmatens livskvalitet i spädningar från en promille och nedåt. Kanske man kan dra någon lärdom av detta inför de nära anstående lucia-vakorna runt om i Sverige.